Tro och Liv - betraktelse 20120817 i JP

Tro och liv

Kristen tro och kristet liv hör ihop.  Tron inspirerar till liv och livet är grundat i tron. Redan Jakob menar i sitt brev i Nya testamentet att tron utan gärningar är död. Han uppmanar oss att bli ordets görare inte bara dess hörare.  Men det finns många uppfattningar om hur det kristna livet ska levas och vilka avtryck den kristna tron ska visa upp. Det händer att kristna kritiseras just över hur deras liv ser ut, antingen är de för fromma och inåtvända eller för sekulariserade och världsliga.

Vi behöver i alla fall en tro på Gud och den tron ska synas och levas ut i vardagen.  Men alla är inte Moder Theresa eller Martin Luther King. Vi kommer till korta. Vi misslyckas. Vi kan göra människor i vår närhet besvikna och ledsna.  Men ändå vill vi höra till Jesus och hans folk.

Den enda människan som har levt helt är Jesus Kristus. Han klarade av att förena tron och livet fullt ut. Hans liv och ord talade lika starkt. Han levde som han lärde.  Han talade om Guds kärlek och älskade alla människor utan förbehåll, han talade om godhet och var god mot alla, han talade om fred och spred fred bland människor. Det var möjligt för Jesus för han var sann människa och sann Gud.  Men han var beroende av Gud.

Vi har en vilja att vår tro på Gud ska synas i vår vardag. Vi vill att våra liv ska påminna vår omgivning om Guds kärlek, godhet och fred. Vi önskar att vår tro ska göra skillnad. Men hur ska det gå till?

I söndagens evangelietext  i Luk 18:9-14 möter vi farisén och tullindrivaren som är och ber i templet. Farisén lever det perfekta religiösa livet. Han lever utåt sett i enlighet med Bibelns ord men hans brist är att han ser ner på andra som inte är som han. Han har hamnat i en religiös självupptagenhet. Han tackar Gud för att han håller buden och för sin religiösa perfektion. Men han missar poängen. Tullindrivaren vet att hans liv haltar och att han inte lever upp till Bibelns alla bud. Han vet däremot att han behöver Gud. Han kommer till templet försynt och ber ödmjukt: Gud var nådig mot mig syndare.

Jesus lyfter fram tullindrivarens bön som ett exempel. Han gick hem rättfärdig. Vi får komma till Gud i bön. Vi får komma till kyrkans gudstjänster inte för att vi är perfekta kristna utan för att vi behöver Gud, be om Guds förbarmande och överlåta oss helt i Guds händer. Om vi kommer inför Gud med tullindrivarens förhållningssätt och ber om nåd då kan Gud med sin helige Ande forma oss att bli alltmer lik Jesus. Då kan den Helige Ande göra tron levande, verkningsfull och positivt smittande. Jesus skapar tro och vi får leva våra liv i den tron.

.


Frukost och fyllningar

I går upptäckte jag något hårt i filen på frukosten. Är det något som hamnat i muslin? Nej det var en fyllning som bara lossnat. Det kändes som det inte bara var en flisa utan en större bit.

Jag gjorde inte som mamma Karin. En gång när vi skulle åka på bilsemester på det ljuva 60-talet hände följande. I bilen vi fått låna låg ett paket Toy. Karin bjöd runt och med en gång så hände det. En stor fyllning hade  lossnat när hon skulle ta det lugnt med Toy.  Vad skulle hon göra? Goda råd var dyra. Det fanns inte tid för tandläkarbesök. Vi måste iväg. Men det fanns en lösning.  Det fanns Karlssons Klister. Karin satte dit fyllningen med det klistret.  Genialt. Semestern var räddad.  Självfallet fick hon bannor av sin tandläkare vid nästa besök där.  Det var helt oacceptabelt.

Nåväl, jag ringde tandläkaren. Jag har flyttat så jag fick ringa upp närmaste i Öxnehaga. Det skulle dröja ett tag innan jag kunde komma. Men om jag var beredd så kunde jag få en tid i händelse av avbokning.

I morse när jag satt och åt frukost, ett dygn senare, ringde telefonen. Kan du komma kl nio?. Vi har fått en avbokning.  Det var om tio minuter. Ja visst jag kommer. Det var som liknelserna i Nya testamentet att vara beredd när husbonden kommer hem eller när brudgummen kommer. Så skyndade jag mig till tandläkaren och fick tanden åtgärdad. Finemang. 750:- kr kostade det. Nog hade det blivit billigare med Karlssons Klister.


Julhälsning 2011 - jul är glädje, gåvor och fred

Julen handlar om glädje, gåvor och fred.

Vi vill att julen ska vara en glad högtid. Vi vill att alla ska vara glada. Vi vill att alla ska ha roligt, ska trivas och må bra. Det ska vara roligt att träffa familjemedlemmar och släktingar.  När vi ger julklappar vill vi sprida glädje. Vi vill att mottagaren ska bli glad för julgåvan.

I Lukasevangeliets andra kapitel säger Ängeln till herdarna:  jag bär bud till er om en stor glädje. Glädjen handlar om att ett under har skett.  Den efterlängtade Messias är född. Barnet i Betlehem är Guds son och är den inkarnerade Guden. Vi påminns om att Gud blir Människa. I vintermörkret sker vändningen. När det är som mörkast i världen griper Gud in. Därför kan vi vara glada.  Det finns hopp för oss och vår värld.  Djupast kommer Jesus till oss med livsglädje och hopp.

När julen närmar sig ger vi julklappar  till varandra. Dessutom  skänker vi pengar, gärna lite mer än annars i december till mission, till behövande och till ti bistånd. Frälsningsarmén har alltid sin kampanj, håll grytan kokande. Missionskyrkan har missionsinsamlingen Mirakel 2012.  På jul väcks tanken på att vara barmhärtig till liv. Vi ska vara generösa och kärleksfulla.  Det finns en glädje över att få ge, att vara med om att skänka glädje.  De vise männen eller stjärntydarna från Östern  som vi läser om i Matteusevangeliet hade  dyrbara gåvor med sig till det nyfödda Jesusbarnet, guld , rökelse myrra.  De vill visa tacksamhet över det stora undret, över Guds gåva till oss människor. Gud själv.

En gåva vi får ta emot är Jesus själv. Han är räddningen, frälsningen från allt ont och mörker. Mycket som vi ger varar bara en kort tid. Kläder blir omoderna, blommor vissnar, choklad äter vi upp. Men frälsningen i Jesus är en gåva som håller. Det är en  gåva som bär genom livet. Guds gåva Jesus ger oss glädje som vi får ge vidare till medmänniskor i vår vardag.

Vi vill leva i fred. Vi vill ha lugnt inombords. Vi vill leva i fred och harmoni med släkt,  vänner och grannar. Vi vill bo i en fredlig värld. Men så mycket i vår tillvaro präglas av missförstånd, konflikter och krig. Våldet breder ut sig. Vi hör om våld, ond bråd död, krig och hemskheter.  Det finns så mycket ondska. Herdarna i Betlehem levde under ockupation.  De levde ett utsatt liv.  Änglarnas lovsång  handlar om fred på jorden.  Jesus kommer med fred till sin jord. Det är ett underbart budskap.  Det ska bli fred på vår jord i tusen år en gång, sjöng Artur Eriksson. Men det ska inte bli fred bara i tusen år. Guds fred och frid i Jesus håller för evigt.  Jesus liv och död borgar för att fred är möjlig, i vår inre värld, bland människor och folk.   Jesus vill ge oss av sin eviga frid och fred. Det är julens glädjebud.


Ut i världen

Ut i världen

Jesus sa i missionsbefallningen att lärjungarna skulle gå ut i hela världen och förkunna evangeliet. Kristen tro vill förmedla  hopp för världen och för oss människor.  Lärjungarna gjorde som Jesus sa och på kort tid fanns det kristna och kyrkor i hela Medelhavsområdet.  Så har det fortsatt. Det finns en utåtgående rörelse i den kristna tron. Vi kallar det mission. Vi ska leva i den närmiljö som är vår. Men Gud kallar oss hela tiden att se ut över världen.   Ibland kallar Gud att gå ut i världen. Vi får bryta upp och gå till nya platser och sammanhang.

För mig har det inneburit att jag i höst flyttat från Långared utanför Alingsås till Jönköping.  Att komma till Jönköping kan också vara att komma ut i världen. Avståndet är inte så långt i mil räknat. Men nu finns jag i en annan miljö där det mesta är nytt för mig, ny bostad, ny församling och kyrka. 
Men samtidigt är uppgiften och tjänsten desamma – att vara pastor och förkunna budskapet om Guds kärlek i Jesus Kristus. Julen närmar sig. Det är en högtid som de flesta ser framemot. Jag vill uppmana dig att läsa Lukasevangeliets andra kapitel om Jesu födelse  och låta julens budskap få tala till dig.  De  första som fick höra att Jesus var född var några herdar utanför Betlehem. I den mörka natten blev det alldeles ljust. Herdarna fick änglabesök. Änglarna hade mycket att berätta för dem. Var inte rädda, fick de veta.  Gud har gripit in i världens öden. Gud har kommit in i världen genom Jesu födelse. Gud blir människa och lever bland oss. Gud är på vår sida. Gud lämnar oss aldrig.

 Jesu ankomst innebär att ljuset har kommit in i världen, ljuset som lyser i mörkret. Det eviga ljuset finns mitt ibland oss. Håll dig till det och du behöver inte vara rädd. För det andra talar änglarna om  en stor glädje i världen.  Vi gläds när barn kommer till världen och Jesu födelse är inget undantag.  Jesu födelse är till glädje för hela mänskligheten.  Jesus kommer för att visa på räddningen. Det är inte ute med oss. Det finns hopp för oss. Vi kan ha bekymmer och vara ledsna men änglarna vill påminna oss om barnet. Barnet som är Guds gåva till oss människor. Barnet som är vårt livs möjlighet. Barnet  som kommer för att ge oss glädje och tröst. Den glädjen som finns i Gud får vi hålla oss till. Den vill bära oss.  För det tredje sjunger änglarna om fred på jorden.  Jag såg en bil för ett tag sen som hade en dekal, Peace is possible. Allow the angels to inspire you. Fred är möjlig. Låt änglarna få inspirera dig. Det tände ett hopp hos mig att fred är en möjlighet för oss idag,  i vårt inre, mellan människor och länder.  Det är fantastiskt.

Så kan vi sammanfatta julens budskap: Var inte rädd, var glad för Jesus är född och lev i fredens möjlighet och verklighet.

Pastor i Ansgariikyrkan.


Som en soluppgång

I Sakarias lovsång i Lukasevangeliet 1:67-79 finns orden om att Jesus  skall komma till oss som en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga.
Solen är en gammal Kristusbild. Tänk att varje morgon med soluppgång påminnas om den uppståndne Jesus.
En påminnelse om att det var på påskdagens morgon Jesus uppstod.  En påminnelse om att han lever i dag och att det alltid går mot ljuset.
I öster stiger solen upp sjunger vi. Därför är många kyrkors kor vända mot öster. I soluppgången i öster uppstod Jesus och hans återkomst sker därifrån.
 Jesus är vår soluppgång. Jesus är solen i våra liv, som lyser upp vårt inre, som värmer det frusna och sorgsna inom oss och som tänder hoppets och trons låga.


Silver

I dagarna är det 25 år sedan jag ordinerades till pastor i Svenska missionsförbundet. Det stämmer till eftertanke. De flesta av dem åren har jag varit i aktiv tjänst.

Under kyrkokonferensen träffades vi, halva styrkan som gick sista året tillsammans på Teologiska seminariet. Vi åt gott och så fick vi var och en berätta - hur blev de 25 åren -

Människors berättelser griper tag och när man har något gemensamt så gör det ännu mer med oss. Jag lyssnade på mina vänner och gav min berättelse. Det blev en gripande och stark kväll. förundran, glädje, sorg och bekymmer, ovisshet och förhoppningar.

Det kändes stort att få vara med och dela livet med ordinationsvännerna. Tack till er var och en! Jag hoppas vi kan träffas till en liknande samling om fem år.



Det är fullbordat

 

Det är fullbordat.

Det är Jesu slutord i Johannesevangeliets version (kap 19) av passionsberättelsen.

I Johannes skildring är Jesus den upphöjde, den kunglige, den allvetande. Jesus vet sin roll. Jesus känner sin uppgift. Allt som händer har ett syfte. Inget sker av en slump de sista dagarna i Jesus liv.

Det finns en slags helig förundran över hur allt samverkar den här dramatiska veckan. Det är Gud, Jesus hans ende Son, Bibelns profetior, lärjungarna, folket, översteprästerna och de romerska myndigheterna. Och Jesus vet från början allt. Han vet att hans liv ska sluta på Golgata kors.

Det är fullbordat. Jesu liv fullbordas på korset. Han hade levt sitt liv. Han hade fullbordat sitt uppdrag. Jesus kom från Gud för att visa vem Gud är - självutgivande helig kärlek. Han kom för att visa människor vägen hem till Gud. Han levde ett liv i kärlek som slutade på korset. Var det ett misslyckande? Nej, även om våra gudstjänster på långfredag präglas av sorg och mörker så är det bara en del av långfredagens verklighet. Good Friday är den engelska benämningen på långfredagen och i den ortodoxa liturgin säger prästen: genom korset har glädjen kommit till hela världen. Det finns något djupt glädjegivande i långfredagens händelser.

Något avgörande händer på korset. Därför säger Jesus det är fullbordat. Genom Jesu död på korset fullbordas frälsningsverket.

Genom att Jesu överlåter sig helt i Guds händer och låter sig offras på korset skakar hela världen. Synden besegras. Ondskan binds. Djävulens makt krossas. På korset fullbordas Guds plan för världen.

Tack vare korsets verklighet kan vi bli räddade från allt ont, från synden och bli vänner med Gud. Korset gör vår tro möjlig.

När Jesus dör rämnar förlåten i templet. Nu behövs inga offer mer. Jesu offer på korset är garanten för det. De gammaltestamentliga offrena behövde hela tiden göras om. Nu behövs de inte längre. De behövs inte för Jesus har givit det fulländade fullbordade, slutgiltiga offret på korset.

Det är fullbordat. På korset fullbordas Jesu liv. Men också våra liv fullbordas på korset. Jesus är Guds Lamm som offras för vår skull. Jesus är Lammet som renar oss från vår synd. Jesus är Lammet som räddar oss undan dom och mörker. Jesus är Lammet som återställer och gör oss till det han ämnade oss till, att vara Guds barn som lever i gemenskap med honom.

 

 

 


Jesus för världen givit sitt liv

JESUS FÖR VÄRLDEN GIVIT SITT LIV

 

 

Vem är Jesus till för? Vem är kyrkan till för? Vem har den kristna tron ett ärende till? Vad svarar du på det? Är Jesus till för den som är religiöst lagd? Är kyrkan till för ensamma och gemenskapslängtande människor? Är kristna tron till för dem som är filosofiskt lagda eller har grubblerier.

Nej det är svar som leder oss fel. Jesus, församlingen och kristen tro är inte bara till för en speciell sorts människor. Kristen tro har större anspråk än så. Jesus Kristus, församlingen och kristen tro är till för alla människor. Jesus föddes in i vår värld för alla människor, kvinnor och män, unga, medelålders, äldre. Jesus föddes in i vår värld för både rika och fattiga, lyckliga och sorgsna, troende och tvivlare. Med andra ord vem du än är, vad du kommer från så kommer vi inte i från det här med Jesus, kristen tro och kyrkan.

 

Så slog det mig när jag på en andakt sjöng ”Jesus för världen givit sitt liv” att så är det. Jesus inte bara föddes in i världen för vår skull, han dog på korset för alla människors skull, alla i Långared, i Alingsås, i Sverige, ja i hela världen dog Jesus för. På korset dör Jesus för dig. Varför? För att Gud har sett dig och vill dig väl. För att ge dig allt gott och en tro som bär. För att ge dig ett liv med mening, och evig gemenskap med Gud.

 

 


Julhälsning 2010

Peace is possible! Allow the angels to inspire you!

Fred är möjlig! Tillåt änglarna att inspirera dig!

 

Jag såg häromdagen en dekal på en bil med den lydelsen. Vilken fin julhälsning tänkte jag. Fred är möjlig. Fred på jorden är möjligt. Fred mellan människor är möjligt. Och fred och frid i våra hjärtan är möjligt

 

Julen förkunnar fred. När jag läste dekalen tänkte jag på änglarna utanför Betlehem som kom till herdarna med glädjebudet att en Frälsare var född. Var inte rädd sa ängeln utan ta till er den stora glädjen. Jesus har kommit in i världen för dig och för att ge dig av sin fred.

 Så sjöng änglarna den mest fantastiska lovsången:

 

Ära i höjden åt Gud och på jorden fred!

 

Vi får var och en lyssna in den lovsången om fred i vårt inre. Vi får inspireras och göra som herdarna gjorde. Vi får gå till Betlehem och se vad som har hänt. Vi får vara vid Jesusbarnet i krubban. Vi får ta till oss det väldiga budskapet om att fred är möjligt i våra liv, i mänskliga relationer och mellan länder och folk.

 

 

God jul och ett Välsignat Nytt år 2011
önskar jag dig som läser det här.


Julens budskap

Vi firar jul tack vare det stora undret att Gud blir människa.

Mitt i alla julbestyr och julfirande kan vi ställa vi frågan: varför firar vi jul? Vi vet svaret. För att Jesus föddes i Betlehem. Men varför firar vi detta barns födelse? Det har att göra med det innersta i kristen tro. Kristen tro säger att Jesusbarnet som föds är Gud själv. Det är Guds ende Son. Det handlar om att Gud kommer in i världen. Gud blir människa i ett litet barn. Evangelisten Johannes skriver: Och Ordet blev människa och bodde bland oss. När vi stannar inför det faktumet så känns det storartat och mäktigt. Den evige och helige Gud blir som en av oss, lever vårt liv under samma villkor.
Därför vet Gud genom Jesus hur det är att vara människa, att vara fattig, utsatt och på flykt. Han vet hur det är att vara son och del i en familjoch att arbeta. Men han vet också hur det är att bli förrådd, bli sviken och bli oskyldigt dömd till döden. Han vet hur det är att möta mänsklig ondska. Han vet vad lidande, sorg och smärta är. Han har sett hur människans lott är. Därför känner han med oss, lever med oss och vill vara oss till hjälp.
Att Gud blivit människa en gång sätter en slags helighetsstämpel på varje människa. Det säger att vi är från Gud, är tänkta att leva i Gud och är på väg mot Gud. Varje människa är skapad till Guds avbild och varje människa är tänkt att bli gud lik. Det finns resning och värdighet hos varje människa. Det säger oss. Gud bor i oss. Gud bor i din medmänniska. Vi kan inte göra vad som helst mot en människa. Vi kan inte hantera en människa hur som helst. Kroppsliga bestraffningar, misshandel, övergrepp, tortyr, dödsstraff strider mot Guds innersta väsen. Vi ska som människor istället, älska varandra, ta vara på varandra, hjälpa varandra och tro gott om varandra. Människan har värdighet och integritet. Livet, kroppen och själen ja hela människan är i Guds händer. Julens budskap är att Gud har blivit människa. Guds helighet vilar därigenom över alla människor.
Med önskan om God Jul och Välsignade helgdagar!


Ljuset vi väntar på

Ljuset vi väntar på

 

När det tar emot, när vi möter motgångar i livet, sorg, sjukdom, förluster, problem som hopar sig, när det känns svårt och mycket är mörker. Då kan man undra: finns det något ljus?

I höst har vi följt ett drama i Chile. Ett trettiotal gruvarbetare hamnade i ett bokstavligt mörker när gruvan de befann sig i rasade. De var instängda där och avstängda från världen. De levde i mörker. De visste inte hur det skulle gå. De började invänta döden. Vågade de hoppas? Efter nitton dagar fick de kontakt med yttervärlden. Ett hoppets ljus tändes för gruvarbetarna. De höll ut. De höll modet uppe. De räddades.

Vi kan i perioder av livet känna det som gruvarbetarna i Chile. Det är mörker och hopplöshet. Vi får tro, att liksom ljuset tändes för dem och de räddades kan ljuset tändas för oss. Det finns räddning att få. Vi får vänta på ljuset. Vi får tro att Jesus finns där i mörkret någonstans. Han har sagt: Jag är världens ljus, den som tror på mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus ( Joh 8:12).

Det här handlar advent och jul om. Profeten Jesaja skriver om att natten inte skall vara för alltid och den som har ångest och är i mörkret skall se ett stort ljus. (Jes 9:1,2)

Så får vi tända ljus i advents- och jultid och påminnas om att Jesus är världens ljus.

 


Ett nådens år - det finns hopp

På söndag är det första advent. Vi börjar ett nytt kyrkoår. Söndagens rubrik är ”Ett nådens år”. Det får vi be om och önska varandra. Söndagens predikotext hämtar vi från Lukas 4:16-23. Den handlar om när Jesus kommer till sin barndoms synagoga i Nasaret. Han medverkar i en gudstjänst. Han läser en text från profeten Jesaja. En text som blir en programförklaring för Jesus och hans verksamhet i eviga tider.

Jesus läste: Herrens ande är över mig ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna nådens år från Herren.

Sen kom utläggningen: I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig.

Det fortsätter att gå i uppfyllelse i Guds församling sen dess. Det går i uppfyllelse nu på söndag när vi möts till gudstjänst och gemenskap i våra kyrkor.

Det finns hopp för oss var och en. Vi får gå till Herren med våra problem, våra sorger och sjukdomar. Det kan betyda att jag berättar om hur jag har det för någon som jag har förtroende för. Det kan betyda att jag ber tillsammans med någon över min situation. Det kan betyda att jag tänder ett ljus i en ljusbärare. Jag går till Gud med det och visar det också inför andra. I församlingen får vi på det sättet bära varandras bördor. I församlingen får vi be varandra. Det finns hopp för oss. Jesus kommer till oss. Jesus kommer med glädjebud till oss. Hos Jesus finns glädje, frihet och nåd. Ta till dig det i adventstid. Ta till dig det när du tänder ljus och stjärnor i advent. Ta till dig det budskapet när du hör Bibelns texter om Jesus när han rider in i Jerusalem på en åsna som fredens furste. Ta till dig det när du sjunger Hosianna och Gå Sion din konung att möta.

Vi får se fram emot ett nådens år tillsammans med Jesus och hans lärjungar.


Ve dig värld

Ve dig värld med dina förförelser!

 

Läs Matteusevangeliet 18:7-10. Vilken text! Vad ska man säga om den? Vad ska man predika om den? Det var mina första tankar i förberedelsen för predikan i Långareds kyrkan i söndags.

Det är kraftfullt, intensivt och påträngande ord sagda av Jesus. Och det handlar om den verklighet vi lever i. Det finns mycket gott men alltför mycket ondska.

 

  • Många frågor infinner sig vid läsning av texten.
  • Vem är Jesus? Vad gjorde han? Vad lärde han?
  • Vem är Gud? Frågan om Gud och lidandet.
  • Finns det ett helvete efter tidens slut?
  • Vad ska vi göra i kampen mot det onda?

 

Orden vi läste från Matteusevangeliet är Jesu egna ord. Ibland kan vi höra att en del tycker att kyrkan har gjort Jesus uddlös, söt och genomsnäll. I den här texten möter vi i varje fall en annan Jesus. Vi möter en Jesus som är skarp, vass och tillrättavisande. Han är heligt upprörd och vred över hur människor kan förgripa sig på barn, på svaga och sköra människor. Hans skarpa tillrättavisande undervisning tar tag i oss. Det är på allvar. Jesus stod mitt i kampen mellan det goda och onda. Han vet hur ond ondskan är. Han har mött ondskan ansikte mot ansikte. Jag tänker på när Jesus frestades i öknen av djävulen i fyrtio dagar. Jag tänker på när Jesus kämpade och bad i Getsemane. Jag tänker på när Jesus dör på korset och frestas att stiga ner.

 

Jesus är uppbragt. Han vet ondskans natur: Han vet hur mycket lidande det onda kan förorsaka. Därför är han så kraftfull i sitt tal. Och han kallar på oss att i Jesu efterföljd stå upp mot det onda. Alltför ofta drabbas människor av hemskheter. Det är brutala övergrepp, misshandlingar och mord. Varje dag utsätts människor för sexuella, psykiska och fysiska övergrepp. ”Ve dig värld med dina förförelser! De orden kan säga med rätta när vi står inför världens grymhet och ondska.

 

Vad kan vi göra?

I allt får vi börja i det lilla och enkla. Jag fick en inbjudan på Facebook att tända ett ljus för den mördade Elin i Göteborg. Ja det ville jag göra. En enkel handling kan betyda något. Ibland kan den betyda mer än vi själva tror. Det är alltid värt att tända ett ljus för en människa i nöd, för fred och rättvisa. Det är alltid värt att be en bön för en medmänniska och världen.  Vi får be om att de goda krafterna i vår värld och samhälle inte skräms, tystas eller resignerar. Det är alltid värt att leva i ett liv i Jesu efterföljd och den gyllene regelns anda (Matt 7:12).

Jesus inskärper vikten av att göra allt som står i vår makt så att vi inte förleds att göra det onda, kränka, såra, diskriminera, förakta eller hata. Men gäller det mig kan vi tänka. Jag är snäll, trevlig och hygglig. Men vi behöver hela tiden vara på vår vakt. Det är så lätt att säga något ofördelaktigt om någon, uttala sig diskriminerande eller dömande.

 

Därför behöver vi vända oss till någon som är större än oss var och en. Vi får vända oss till någon som förstår oss, som kan hjälpa oss och visa vägen till det goda och insiktsfulla. Vi behöver vända oss till Gud. Vi behöver vända oss till hans ende Son, Jesus Kristus. Han vill hjälpa oss. Han vill förlåta oss. Han vill visa oss ljuset och sanningen. Han ger kraft i kampen.

Det stora är -  vi är inte ensamma i kampen mot ondskan. Vi har Jesus på vår sida. När han dör på korset besegrar han djävulens makt och det onda. Det känns tryggt att veta när allt annat vill ta över. Jesus är Herre över våra liv. Amen.

 

 


Församlingsgemenskapen

Församlingen – en gemenskap.

 Gemenskap är ett vackert ord. Alla längtar vi efter god gemenskap. Att vi i de sammanhang vi finns upplever att vi blir sedda, bekräftade och får vara de vi är.

 Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.

 Den sångtexten är så viktig. Den är viktigare än vi anar. Den andan behöver råda i församlingens gemenskap. När någon sagt till mig att du är värdefull då har jag blivit glad. Sen gäller det för mig att ge det vidare. Det är evangelium i vår tid

 Församlingen vill vara en gemenskap med Jesus Kristus i centrum. Den vill vara en gemenskap för alla som vill ha med Jesus att göra. Den vill vara en gemenskap för alla som söker honom. Den vill vara en gemenskap för alla som längtar efter tro, hopp och mening. Den vill vara en gemenskap som är inbjudande, inspirerande och uppmuntrande.  Var för slags gemenskap är då en församling?

 

Församlingen är

 1.    En gränsöverskridande gemenskap. Här möts olika åldrar, kön, nationaliteter, yrken, intressen, och bakgrund. Alla får vara med. Ingen ska vara utanför. Paulus skriver: Nu är ingen jude ller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. (Gal 3:27-28)

2.    En måltidsgemenskap. Vi äter tillsammans. Vi umgås över kaffeborden vid kyrkkaffet. Vi har cafékvällar och frukostar. Men det är i nattvarden som den kristna gemenskapen manifesteras allra djupast. I nattvarden får vi uppleva den djupa gemenskapen som finns i Kristus tillsammans med allt Guds folk. Ett enda bröd och en enda mänsklighet. Alla får vi del av ett och samma bröd.

3.    En arbetsgemenskap. Vi har ett gemensamt ärende att vinna människor för Gud. Vi arbetar för att göra Jesus Kristus känd och trodd i vår bygd.  Alla behövs med sina gåvor och förutsättningar för att förverkliga Jesu missionsbefallning. Gå och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bu jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:19-20) Det inspirerar och ger energi när vi ser nya människor kommer till tro och sluter sig till församlingens gemenskap.

4.    En gudstjänstfirande gemenskap. Vi kommer samman till gudstjänst för att ära Gud, för att lovsjunga Gud, för att lyssna till Guds Ord och ta emot honom i nattvardens gåvor. Tillsammans utformas församlingens gudstjänst. När ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp. ( 1 Kor 14:26.)

5.    En bedjande gemenskap. Vi bär varandras bördor. Vi ber för varandra och vår omvärld. Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag. (Gal 6:2)

6.    En delande gemenskap. Vi ger till gemenskapen av vår tid, våra pengar och engagemang. Det är naturligt att dela med sig. I Gamla testamentet talas det om tiondegivande (Mal 3:10). I givandet finns det en välsignelse. Jesus lyfter fram den fattiga änkans exempel vid offerkistorna i Jerusalems tempel. Hon gav allt. Hon levde i full förtröstan på Guds omsorg. Paulus talar om vikten att inför Gud besluta sig om att ge till Guds verk och göra det med ett glatt hjärta. (2 Kor 9:6-8) Vi blir rika inför Gud genom att i tacksamhet ge tillbaka till Gud och församlingen.

7.    En tolkningsgemenskap. Vi läser och lyssnar till Guds Ord. Tillsammans tolkar vi den kristna tron, bibelns budskap. Det sker i samtal, i bönegrupper, i arbetsgrupper och i gudstjänsten.  

Vi får be att vi i våra församlingar alltmer kännetecknas av det här.

 

 

 

 

 


Murakami: Vad jag pratar om när jag pratar om löpning

Nu har jag läst Haruki Murakamis bok "VAd jag pratar om när jag pratar om löpning". Murakami är en hängiven löpare. Han löptränar varje dag. Han brukar ta en 10-km-runda. Han har deltagit i mellan 20-30 Marathon. Dessutom tränar han thriathlon.
Om detta handlar boken, om träning, löpning och tävlingar och tankar och funderingar kring dessa ämnen.Man blir sugen att träna mer och kanske anmäla sig till ett Marathon. New York eller Boston. Det skulle vara roligt.

 Man måste nog vara löpare själv för att tycka om boken.

RSS 2.0