Lars-Anders-Bloggen

Tro och liv

Kristen tro och kristet liv hör ihop.  Tron inspirerar till liv och livet är grundat i tron. Redan Jakob menar i sitt brev i Nya testamentet att tron utan gärningar är död. Han uppmanar oss att bli ordets görare inte bara dess hörare.  Men det finns många uppfattningar om hur det kristna livet ska levas och vilka avtryck den kristna tron ska visa upp. Det händer att kristna kritiseras just över hur deras liv ser ut, antingen är de för fromma och inåtvända eller för sekulariserade och världsliga.

Vi behöver i alla fall en tro på Gud och den tron ska synas och levas ut i vardagen.  Men alla är inte Moder Theresa eller Martin Luther King. Vi kommer till korta. Vi misslyckas. Vi kan göra människor i vår närhet besvikna och ledsna.  Men ändå vill vi höra till Jesus och hans folk.

Den enda människan som har levt helt är Jesus Kristus. Han klarade av att förena tron och livet fullt ut. Hans liv och ord talade lika starkt. Han levde som han lärde.  Han talade om Guds kärlek och älskade alla människor utan förbehåll, han talade om godhet och var god mot alla, han talade om fred och spred fred bland människor. Det var möjligt för Jesus för han var sann människa och sann Gud.  Men han var beroende av Gud.

Vi har en vilja att vår tro på Gud ska synas i vår vardag. Vi vill att våra liv ska påminna vår omgivning om Guds kärlek, godhet och fred. Vi önskar att vår tro ska göra skillnad. Men hur ska det gå till?

I söndagens evangelietext  i Luk 18:9-14 möter vi farisén och tullindrivaren som är och ber i templet. Farisén lever det perfekta religiösa livet. Han lever utåt sett i enlighet med Bibelns ord men hans brist är att han ser ner på andra som inte är som han. Han har hamnat i en religiös självupptagenhet. Han tackar Gud för att han håller buden och för sin religiösa perfektion. Men han missar poängen. Tullindrivaren vet att hans liv haltar och att han inte lever upp till Bibelns alla bud. Han vet däremot att han behöver Gud. Han kommer till templet försynt och ber ödmjukt: Gud var nådig mot mig syndare.

Jesus lyfter fram tullindrivarens bön som ett exempel. Han gick hem rättfärdig. Vi får komma till Gud i bön. Vi får komma till kyrkans gudstjänster inte för att vi är perfekta kristna utan för att vi behöver Gud, be om Guds förbarmande och överlåta oss helt i Guds händer. Om vi kommer inför Gud med tullindrivarens förhållningssätt och ber om nåd då kan Gud med sin helige Ande forma oss att bli alltmer lik Jesus. Då kan den Helige Ande göra tron levande, verkningsfull och positivt smittande. Jesus skapar tro och vi får leva våra liv i den tron.

.